Late spring. 晩春。

Banshun.

Massa japansk film nu! Idag på filmhistorian fick vi se Banshun (Late spring) regisserad av Yasujiro Ozu från 1949. Äntligen fick vi se en film i biografen istället för i föreläsningssalen!

Setsuko Hara i huvudrollen. Världen härligaste leende!

Filmen handlar om Noriko som bor med sin far i Kamakura. Hon är 27 år men trivs bra med att ta hand om sin far och vill inte gifta sig. Hennes far vill att sin dotter gifter sig och berättar för henne att han tänker gifta om sig, och på så sätt "klara sig själv" genom att få hjälp med sina hushållssysslor från någon annan.

Smygreklam?

I filmen syns hur Japan påverkats ockupationen efter andra världskriget. Ovan ett väldigt tydligt och fult exempel. Tradition och moderniteter blandas. Norikos kompis Aya är en karaktär som tagit till sig västvärlden med öppna armar. Aya bjuder Noriko på gräddtårta, har skor på sig inomhus, är skild och jobbar med engelsk stenografi.

Banshun.

Jag tyckte Banshun var en jättebra och snygg film! Jag är ingen filmvetare, men la på något sätt märke till de annorlunda klippningarna och kameravinklarna. Jag kan inte de korrekta termerna, men snyggt var det i alla fall. Många fina scener från Tokyo, Kamakura och Kyoto. Var helt inne i filmen från början till slut. SE DEN!