Har inte gråtit än, men känner mig rätt uppgiven. Livet här är inga utmaningar, inga äventyr. Ingen ansträngning krävs för att saker ska fungera. Saknar att behöva lyssna extra noga för att förstå allting conbini- eller stationsgubben sa. Saknar att behöva slå upp kanji i mobilen för att förstå reklamskylten inne på Yamanote line. Hela tiden lära sig nya saker. Saknar att åka tåg där man inte behöver hålla i sig för att inte ramla och tystnaden. Ljuden, dofterna, smakerna. Vågar inte bläddra för långt ner i bloggen eller på instagram, för då kommer allt tillbaka.
Jag saknar Japan, eller, jag saknar att bo någon annanstans än Stockholm, Sverige. Imorgon åker jag till Island och ska vara där i 10dagar. Det ska bli kul!
Vill fortsätta berätta om mina äventyr jag hade i Japan för jag har så mycket kvar att visa! Men från och med nu så blir det lite blandat Japan, Sverige och random funderingar som detta inlägg. Det är alltid kul när folk läser, men från början skaffade jag bloggen för att komma ihåg själv.
Adelsö.
Nytorget.
Södermalmstorg.
Instagram: CandyCigarette
Ser fram emot framtida inlägg! :D
SvaraRadera